Surprise!
God Jul Allesammans
I väntan på uppvaknande
Och på tal om vad som händer i sängen, tyvärr måste jag göra er besvikna, så uppenbarade sig en märklig frågeställning för mig för ett par morgonar sedan. Jag låg och väntade på att Maggi skulle vakna, ett vanligt scenario för övrigt kan jag tala om, så för att fördriva tiden bestämde jag mig för att meditera en stund. Oftast när jag gör detta får jag inte ut så mycket mer än en behaglig och avslappnande känsla, men vid detta tillfälle kom jag, för ovanlighetens skull, i kontakt med mitt inre. Innan jag ens hann fatta det dök följande upp i skallen: Har du någonsin önskat dig något? Något du inte kan achieve'a? (ja, även mitt undermedvetna tenderar tydligen att fritt blanda de engelska och svenska språken). Tyvärr blev jag så häpen att jag tappade koncentrationen och meditationen bröts.
Jag har funderat över detta, och jag kan inte komma underfund med varför i hela fridens namn jag skulle gå runt med denna fråga inom mig. Möjligheten finns förvisso att det bara var något random som dök upp, men jag tror att det mestadels finns något djup bakom sådana här, vad ska jag kalla det, uppenbarelser (utan andlig eller religiös betoning). Vad säger ni läsare? Vad tror ni gror inom mig? Och har ni liknande erfarenheter, så dela för all del med er. Tills vidare får jag ta och meditera vidare.
Vid personalingången
Ja, den nya butikschefen blev kanske lite väl ambitiös när han skrev detta lilla förtydligande...
That which is not down
Vad har man gjort i helgen då? Det ska ni få en redogörelse för nu!
- Lirat LoL.
Medverkande: Jag, Malte, Svedman, Skottner.
- Spenderat en kväll på Shakespeare med billig öl och jäklig najs musik framfört av Stämbandet.
Medverkande: Jag, Mattis, Arvid, Ludde, Anders.
- Spelat fotboll med storebrorsan på Kockums.
Medverkande: Jag, Arvid, mina två bröder, alla andra spelare.
- Lirat LoL.
Medverkande: Jag, Malte, Svedman, Skottner.
- Ost- och vinkväll/förfest hos Erica.
Medverkande: En väldig massa. Passar på att be om ursäkt för att jag var aningen osocial, men det var inte min kväll igår helt enkelt.
- Sett senaste FMA-avsnittet.
Medverkande: Jag.
- Lirat LoL.
Medverkande: Jag, Malte, Svedman, Skottner.
Vär LoL för något? Jo, det ska jag tala om. League of Legends, datorspelet som är mest inne i gamingvärlden för tillfället (åtminstone för min del). Helt gratis, dessutom. Det nya svart, som Arvid hade sagt. Sugna på att testa? Följ länken och ladda ner det: http://www.lol-europe.com/.
FMA är en förkortning av Fullmetal Alchemist och är en riktigt bra anime jag följer. Nytt avsnitt varje måndag, tanka dem här: http://eclipse.speedsubs.org/.
Kewins wake
- Gud vad här luktar alkohol, det blev hårt igår va? Igår? Ja, just det, personalfesten. Måste vara den hon syftar på. Småbarnstjatter? Upp med ögonlocken igen. Rolfs barnbarn, precis vad jag behöver.
- Är du vaken eller?
- Mmrrhmmraa. Kanske inte det jag ville ha sagt, men det får duga tills vidare.
- Ja, vi går ut och sätter oss så länge. Bra. Okej, frukost hade suttit fint. Upp och hoppa Kewin. Så ja, då är vi på sängkanten. Oooh, huvudet blev plötsligt ännu tyngre. Kom igen, vi har gjort det här många gånger förr, och ett och två och tre och där var vi uppe. Nej, fy rummet, inte snurra runt. Better, but still not good. Aja, vi försöker röra oss framåt. Huvudvärk. Och varför så ont i benen? Det är väl inga normala hangoversymptom? Men dumma dörr, säg till lite innan du rusar upp mot ansiktet så där va! Så ja, maka på dig nu. Titta frammåt, inte låta huvudet bestämma. Så stela ben. Och varför har jag ont i högra underarmen? Nåja, nu har vi ett paket mjölk att ta itu med. Ja, hej hej Ronja, jag tycker också att Rolf är rolig när han gör så där. Dumma småbarn. Nej, håll skenet uppe Kewin, du tycker om henne egentligen.
- God morgon, bowlaren, gick det bra igår? Aah, ka-ching! Bowlingen. Det förklarar en del..
Ja, ungefär så såg de första minuterna av min söndagmorgon ut för er som är nyfikna. Det pinsamma var ju så klart att jag lyckades dra på mig en träningsvärk efter enbart två timmars bowling. Säger ju en del om hur vältränad man är nu för tiden. The ultimate decline. Och som om inte det vore nog, så ger kroppen en ett ryggskott två dagar senare, utlöst av en sträckning i vänster skinka - det som jag först trodde var vanlig träningsvärk. Ensam som man var i huset fick man åla sig ut till soffan och vänta på att det skulle släppa. Jag fasar för min ålderdom...
I'm a bitch, I'm a liar
Universum strävar efter oordning
Jag hatar kemi. Har alltid gjort det. Det enda bra som kommit från kemi som nått mina öron är rubrikens påstående. I övrigt - skräp. Inte för att det är tråkigt eller så egentligen, men det känns bara som en så meningslös vetenskap att ägna tid åt. Ta en bägare med saltvatten, sätt brännaren under, se vattnet dunsta bort och voíla, där ligger saltet kvar! Eller ta det här sockert och sätt fyr på det och titta, nu blev det svart. Det är för att kolatomer är ett av de ämnen som...blablabla, so what? Nä, tacka vet jag fysik där man faktiskt kan relatera till något vettigt. Anyhow, om kemi i sig är tråkigt att läsa, så är historien kring den betydligt roligare. I en av böckerna jag läser för tillfället finns en del av den nedtäcknad. Titeln på boken är En kortfattad historik över nästan allting, och ja, det säger pretty much vad du kan vänta dig att läsa i den. Kapitlet Grundämnesfrågor inleds så här:
"Det sägs ofta att kemi blev en seriös och respektabel vetenskap 1661, då Robert Boyle i Oxford utgav The Sceptical Chymist - det första arbetet som skilde mellan kemister och alkemister. Men dessförinnan var det en lång och ofta oberäknelig övergång. På 1700-talet kunde forskare känna sig märkligt väl till mods i båda lägren - som tysken Johann Becher. Han åstadkom ett nyktert och föga framstående verk om mineralogi, Physica Subterranea, men han var också säker på att han med de rätta materialen skulle kunna göra sig själv osynlig."
Därefter tas ett annat exempel upp. Det om en man som trodde sig kunna tillverka guld ur mänsklig urin (likheten i färg tycks ha varit en bidragande faktor till hans geniala slutsats) genom att lagra massvis med urinfyllda hinkar i sin källare under en tillräckligt lång tid. Detta misslyckades såklart, men istället bildades ett tämligen välbekant grundämne - fosfor. Fosfort var, på grund av den omständiga tillverkningsprocessen, till en början väldigt dyrt, men sedan den svenske kemisten Carl Sheele klurat ut ett enklare sätt att göra det på, sjönk priserna en aning. Om Calle står det sedan beskrivet om vilken fantastisk kemist han var. Han upptäckte en massa grundämnen, men fick på något sätt inte credit för en enda. Ibland var det för att hans redogörelser inte hann bli klara i tid innan någon annan gjorde upptäckterna, men det största minuset var helt klart att resten av världen inte förstod svenska. I övrigt var han som sagt en nästintill lysande vtenskapsman. Ett undantag. Så här står det i boken:
"Sheeles enda påfallande brist var att han konstigt nog envisades med att smaka på allt han arbetade med, inklusive välkända obehagliga ämnen som kvicksilver och blåsyra - en förening som är så berömd för sin toxicitet att Erwin Schrödinger 150 år senare valde den som gift i ett berömt tankeexperiment (någonting om en katt instängd i ett rum och den giftiga syran). Sheele fick dock betala för sin dumdristighet. Vid bara 43 års ålder hittades han 1786 död vid sin arbetsbänk, omgiven av en mängd giftiga kemikalier, av vilka kunde förklara den förbluffande min han uppvisade i dödsögonblicket."
