- Det är frukost nu om du är sugen. Huvudvärk. Omfattande sådan. Ska försöka lyfta på det. Nej, ingen idé. Vi ger oss på ögonlocken istället. Dimma. Akvarium. Nä, vänta nu, där är ju mors konturer. Frukost sa hon? Oh, aj, för mycket ljus, ner med ögonlocken igen. Så ja, mycket bättre.
- Gud vad här luktar alkohol, det blev hårt igår va? Igår? Ja, just det, personalfesten. Måste vara den hon syftar på. Småbarnstjatter? Upp med ögonlocken igen. Rolfs barnbarn, precis vad jag behöver.
- Är du vaken eller?
- Mmrrhmmraa. Kanske inte det jag ville ha sagt, men det får duga tills vidare.
- Ja, vi går ut och sätter oss så länge. Bra. Okej, frukost hade suttit fint. Upp och hoppa Kewin. Så ja, då är vi på sängkanten. Oooh, huvudet blev plötsligt ännu tyngre. Kom igen, vi har gjort det här många gånger förr, och ett och två och tre och där var vi uppe. Nej, fy rummet, inte snurra runt. Better, but still not good. Aja, vi försöker röra oss framåt. Huvudvärk. Och varför så ont i benen? Det är väl inga normala hangoversymptom? Men dumma dörr, säg till lite innan du rusar upp mot ansiktet så där va! Så ja, maka på dig nu. Titta frammåt, inte låta huvudet bestämma. Så stela ben. Och varför har jag ont i högra underarmen? Nåja, nu har vi ett paket mjölk att ta itu med. Ja, hej hej Ronja, jag tycker också att Rolf är rolig när han gör så där. Dumma småbarn. Nej, håll skenet uppe Kewin, du tycker om henne egentligen.
- God morgon, bowlaren, gick det bra igår? Aah, ka-ching! Bowlingen. Det förklarar en del..

Ja, ungefär så såg de första minuterna av min söndagmorgon ut för er som är nyfikna. Det pinsamma var ju så klart att jag lyckades dra på mig en träningsvärk efter enbart två timmars bowling. Säger ju en del om hur vältränad man är nu för tiden. The ultimate decline. Och som om inte det vore nog, så ger kroppen en ett ryggskott två dagar senare, utlöst av en sträckning i vänster skinka - det som jag först trodde var vanlig träningsvärk. Ensam som man var i huset fick man åla sig ut till soffan och vänta på att det skulle släppa. Jag fasar för min ålderdom...