Många gånger har jag hört folk säga att midsommarstången skulle vara en gammal hednisk fallossymbol (kuksymbol). Till och med borta i Nya Zeeland påstod folk detta (för övrigt den enda kunskap de tycktes besitta om Sverige). Jag har inte velat förstöra den uppenbara glädjen som sprids när detta påstående uttalas, men nu hade jag tänkt ta tillfället i akt och förklara hur det egentligen står till.

Midsommarstången kallas ibland även majstång och det gör den eftersom i Tyskland, där midsommarstången tros ha utvandrat från någon gång på 1300-talet, firades en högtid i början på Maj - efter att ha bränt bort elaka häxor och allt vintrigt vid valborgsfirandet - när det började blomma och grönska ute i naturen och i samband med detta firande reste man då en så kallad majstång. När tyskarna sedan kom till Sverige och fann att det inte blev blommigt förrän i Juni så sköt man fram sitt firande och smälte ihop det med sommarsolståndsfirandet och fick med sig majstången på köpet, som sedermera kom att kallas midsommarstång.

Ett litet sidospår till det hela är alternativet till teorin om majstångens namn. Denna teori är rent etymologisk och pekar på det faktum att man lät löva stången med björkblad (en sed som för övrigt kan spåras tillbaka till romarnas tid då man i samband med festligheter ofta dekorerade saker och ting med gröna blad), eller som det hette på gammal svenska, man lät "maja" den (löven brukar slå ut i Maj). Jag tror då på en hybrid av dessa båda teorier.

Midsommarstången - inte en avbild av det manliga könsorganet, utan snarare produkten av romersk lövfettish, tysk stångkonstruktionkonst och svensk sommarglädje.