Bakom spegeln
Se den.
En flod.
Vattnet forsar i ett ganska högt tempo bort mot horisonten.
Ser du?
I floden flyter det djur. Alla sorters djur.
Även människor. Massor av människor. Svarta som vita, snedögda som rundögda.
Föremålen rinner med. Cyklar, brödrostar, paraplyn, matteböcker.
Alla dras med.
Ett antal försöker simma motströms.
Några enstaka klamrar sig fast vid kanten.
De allra flesta flyter helt omedvetnes bortom synhåll.
Bortom synhåll från oss.
Du och jag, ståendes vid flodbrynet.
Då och då plaskar vi lite försynt i vattnet med fötterna.
Lyssnar på porlandet. Känner vinden få håret att lyfta.
De andras hår är för blöta.
De känner inte vad vi känner. De hör inte porlandet, de är en del av det.
Vi kan vända om, gå och sätta oss vid trädet.
Här kan vi göra vad vi vill.
Följ med, låt mig visa dig.
Låt mig visa dig min värld.
Jag hittade den.
Följ med.
Magnus Härenstam: Svaret lyder som följer "Det mest osannolika man kan tänka sig Kewin att göra."
Malte trycker på knappen
Malte: Skriva en dikt och lägga upp den på sin blogg!!1
Magnus Härenstam: Ajajaj du glömde säga "Vad är ..."
Jag tänker mig samma budskap som U2s låt: "Where the streets have no name". Googla om du saknar hjärnceller.
Och dagens beröm går till Malte som stod för den mycket goda sarkasmen. :)
Magnus Härenstam är inte programledare längre!
Och vem kunde ana att U2 skulle rippa en text av mig? Vilka as...fast budskapet tror jag skiljer sig en aning, även om det nog finns några likheter