Min mormor fick en hjärtinfarkt förra helgen. För alla er som undrar varför jag lämnade Majas lilla kalas då så var det därför. Chanserna att hon skulle överleva var 1-2 %. På någon vänster klarade hon sig och är nu pigg och glad sängliggandes på sjukhuset.

1-2 % – det är ganska lite det. Det här med sannolikhet är dock något vi människor använder oss utav när vi inte vet tillräckligt mycket om omständigheterna. Hade läkarna vetat exakt vad som skedde i min mormors stackars kropp och vetat hur den reagerade på alla doser vätskedrivande, blodtunnande och kärlvidgande mediciner så hade de också till 100 % kunnat säga huruvida hon skulle överleva eller ej.

På samma sätt bör man, i teorin, kunna förutspå exakt allt som kommer att ske i framtiden. Men eftersom det (än så länge) är en praktisk omöjlighet för någon människa att reda ut förhållandet mellan alla atomer som finns i universum, så får vi nöja oss med gissningar grundade på sannolikhet tills vidare. Hängde ni inte med? Låt mig då få förenkla mig en aning.

Anta att en snubbe, låt oss säga Malte, precis kastat en tärning i luften. Vilken siffra som kommer att visas när tärningen väl landat på bordet kan varken Malte eller någon annan svara på. Vi kan bara säga att det är 1/6 chans att det blir en fyra, 1/6 chans att blir en femma und so weiter. Om nu någon emellertid hade vetat precis hur Malte hade hållit tärningen vid kastögonblicket, precis hur högt han kastade, vilken rotationshastighet den fick, hur mycket den kommer att påverkas av luftmotståndet och av impulsen med bordet, bordets material och exakta utformning och alla andra små komplikationer som möjligtvis skulle kunna påverka tärningens framfart; ett andetag vars luftmolekyler skulle kunna snudda vid den, en lätt seismisk aktivitet som fick Maltes hand att darra till lite när kastet genomfördes – ja, påverkningsfaktorerna är hiskeligt många, men om de tas med i beräkningarna så kan man med all säkerhet bestämma redan innan tärningen fallit ner till bordet vilket värde som kommer att visas.

Nu hör ni alla dock hur väldigt osannolikt det skulle vara att varsebli allt detta, och ännu mer osannolikt att avgöra huruvida en människa överlever en hjärtinfarkt eller inte, men i teorin är det en full sannolikhet. Så desto mer man lyckas ta reda på om omständigheterna, desto säkrare kan prognoserna sedan bli. Någon som bör begrunda detta är SMHI…